• Andjakt – Varberg

    Det är en tidig morgon i september och vi befinner oss på Järlövs skjutbana utanför Varberg. Luften är frisk och doftar av skog och jord och regnet hänger hotfullt i luften från mörka moln. Idag arrangerar Game Club West en företagsjakt för ett mellanstort företag från en ort i norra Halland och de tio männen som vänt sig till Jonathan Fexgård för möjligheten att få testa andjakt står samlade på grusparkeringen. Stämningen är trots den tidiga timmen redan uppsluppen och en varm mugg kaffe sitter fint medan Jonathan kollar av kunskaps- och erfarenhetsnivån hos deltagarna.  

    Fågeljakterna inleds i princip alltid med en session på Järlövs skjutbana. ”Vi har konstaterat att det leder till en bättre jakt för alla.”, förklarar Niklas Espelund medan han tittar på en av skyttarna som övar på lerduvor. ”Det där med hagelbössa kräver övning och alla som kommer till oss för att jaga är inte regelbundna skyttar. Det är bra att få värma upp lite, få in svingen och känslan för hastighet och avstånd.” konstaterar Jonathan. ”Ja, och så ser vi vilka som behöver en handledare med som stöd under jakten.” tillägger Niklas.  

    Under lerduveskyttet passar Kalle Dahlenbäck, ägare till Järlövs skjutbana och en mycket erfaren och kunnig skytt, på att ge konstruktiv feedback och goda råd för att jägarna ska optimera skyttet. ”Det är som vilken sport eller hobby som helst.”, säger Jonathan, ”Om man lyssnar på de som hållit på länge så kan man lära sig detaljerna som gör att man tar sig från en okej nivå till en bra nivå, eller till och med till en toppnivå. Kalle kan mycket!”.
    Efter en timme har alla värmt upp tillräckligt och även de som tidigare kände sig lite ringrostiga verkar nu säkrare och mer avslappnade. Bilar med apportörer anländer för att sälla sig till gruppen och under den mycket välkomna frukosten håller Jonathan en genomgång av upplägget för resten av dagen.
    Jonathan har i samråd med Niklas förberett en plan för dagen; vilka dammar som ska besökas och i vilken ordning, samt vem som ansvarar för vilken skytt eller vilka skyttar. När alla är införstådda med detaljerna så är det dags packa ihop för att återigen sätta sig i bilarna och bege sig till första målet.

    Molnen spricker upp lagom till att vi anländer till en gård norr om Varberg. Några av hundarna får rasta av sig och springa av sig lite överskottsenergi, de är mycket ivriga och vet att det snart är dags att arbeta.JKV_7803-4
    Jonathan placerar ut skyttarna på fälten med viss hänsyn till erfarenhet och kunnighet. Vissa positioner kräver mer av skytten medan andra placeringar är lämpligare för den ovane. Fokus ligger hela tiden på att alla ska få uppleva en så bra jakt som möjligt och få möjlighet att leverera på sin nivå. ”Det gäller att känna sina marker och hur fåglarna normalt beter sig vid de olika dammarna och det är många faktorer att ta hänsyn till, även väder och vind. Man lär sig efter ett par jakter hur årets fåglar fungerar.” säger Jonathan. Han funderar en stund innan han slutligen pekar ut de sista två männens placeringar.
    Apportörerna har under tiden tagit med sig hundarna och ställt sig en bit bakom de utplacerade skyttarna. En hund ylar exalterat till och tillrättavisas snabbt av sin husse, hundarna måste vara tysta och behålla fokus. Simon Wallvingskog, som nyligen tog studenten från Naturbruksgymnasiet i Svenljunga men som nu är jaktassistent hos Game Club West, ska tillsammans med Niklas driva fågel och beger sig tillsammans med jaktspringern Plexus och jaktlabradoren Ronja av mot en av dammarna.

    Efter klartecken från Jonathan börjar Niklas och Simon gå på varsin sida längs den avlånga dammen samtidigt som de klappar händerna och ropar för att få änderna att lyfta från den bekanta tryggheten. Änder kan vara olika villiga att flyga och det kan variera från damm till damm, från dag till dag och månad till månad. ”Det enda man kan vara säker på är att man aldrig säkert kan veta hur det ska gå.” säger Niklas leende och skickar iväg hunden Plexus ut i vassen för att försöka jaga på änderna som just idag verkar vara mer ovilliga än villiga. Plexus möter upp jaktlabradoren Ronja i dammen och de simmar effektivt genom vattnet mot en flock änder som oroligt börjar röra på sig. Plötsligt sätter en and fart över vattenytan och drar med ett tjugotal andra i en smidig flykt upp och bort.cropped-JKV_8521-16.jpg

    Hagelbössorna låter dovt när skyttarna får korn på fåglarna och trycker av. En fågel efter en annan faller till marken och landar med en hård duns. Apportörerna skickar vant ut sina hundar för att snabbt hämta hem fåglarna. Hundarna har tränats i många år på att apportera utan att störa och håller fast men försiktigt om andkroppen utan att bita sönder sin apport. Fåglarna som skjuts idag ska levereras till två restauranger redan imorgon och det är viktigt att fåglarna är så fina och hela som möjligt så att det går att ta tillvara på köttet.  Niklas och Simon fortsätter framåt, slår med pinnar i marken och skickar ut hundarna om och om igen för att få fart på de sista synliga änderna i vattnet. Några skott till hörs och ytterligare några änder faller innan Jonathan meddelar patron ur över jaktradion.

    JKV_8028-227

    Skyttarna bryter sina bössor och apportörerna samlar ihop änderna som hundarna levererat. Det blev en lyckad första omgång, trots något ovilliga fåglar, med hela 28 änder. ”Jag tror absolut att det är det inledande lerduveskyttet som gör att vi får ett sådant bra resultat.” säger Niklas och tittar på änderna som placeras på ett flak på en av bilarna. ”Sedan vi började med lerduveträning så ser vi en större träffsäkerhet och färre antal skott per fågel under jakterna.”, han böjer sig ner och klappar Plexus som drypande blöt står vid hans sida och viftar på svansen. ”Det här var en riktigt bra damm!” säger Jonathan leende och gör tummen upp, ”Nu kör vi nästa!”. Han vinkar till alla att sätta sig i bilarna och snart är vi på väg igen.

    JKV_8600-95

    Efter en intensiv och trevlig dag med endast ett avbrott för en god lunch, samlas alla jägarna vid den lilla röda jaktstugan som ligger på en höjd vackert omgiven av höstlik skog. Änderna placeras i prydliga rader innanför en ram av granris. Den så kallade Paraden är en viktig del av jakten, och handlar om att hedra de djur och fåglar som jägarna fällt under dagen. Paraden markerar också avslutningen på jakten och när skyttar, hjälpredor och apportörer ställt upp runt ramen av granris tar Jonathan ordet och tackar alla som varit med och gjort dagen fin och minnesvärd.  Efteråt så delar skyttar med sig av sina bästa historier från dagen. Yviga beskrivande gester varvas med skratt och igenkännande nickningar, minnen för livet har skapats.

    cropped-JKV_8720-215.jpg

    Jonathan och Niklas är nöjda med dagen och med resultatet på 101 änder.
    ”Det är alltid kul när våra gäster får uppleva en riktigt bra jakt!” säger Jonathan samtidigt som han glatt vinkar åt ett par av apportörerna som kör förbi på väg hemåt. ”Alla jakter är spännande och intressanta men fågeljakt ligger mig extra varmt om hjärtat.” tillägger han. ”Andjakt är en intensiv jakt som kräver att skytten är alert. Det går snabbt, det kommer fåglar från oväntade håll och det kräver en bra skjutteknik.” säger Niklas och passar på att fånga in den lille intensive svarte jaktcockern Snipe som far omkring runt benen på oss.
    ”Om man aldrig har provat fågeljakt så bör man absolut göra det!” säger Jonathan.
    ”De allra flesta som fått uppleva en bra fågeljakt kommer tillbaka till Game Club West om och om igen för nya jakter. Att kunna erbjuda andra en riktigt spännande och välarrangerad jaktupplevelse i kombination med möjligheten att leverera fint lokalt viltkött är ju också det som gör att vi fortsätter år efter år!

    När jag sätter mig i bilen för att köra hemåt står Jonathan och Niklas kvar och diskuterar med två av apportörerna. Pernilla och Marika ska ta med sina hundar och gå över några av de områden vi har besökt för att säkerställa att alla skjutna änder är återfunna. Killarna passar också på att dra upp nya planer för veckan, det är en intensiv period nu. Änderna i alla dammarna ska ha mat, någon måste titta till fasanerna och ett långt stängsel behöver kollas över för att hålla räven borta från en damm. Och om några dagar är det återigen dags för en ny andjakt.

    Text: Ann-Sofie Skoglund

    Foto: Johan Kvorning (arkivbilder)

    Post Tagged with , , ,
Comments are closed.